1. Blonde Redhead – In Particular
Äntligen framme vid toppen av prispallen! Och som jag hintade tidigare i förra inlägget så är det här också ett inlägg om en specifik låt, inte om bandet Blonde Redhead. Måste erkänna att jag har pinsamt dålig koll på dom, sitter och lyssnar på senaste skivan nu, och den är väl helt ok!
Låten det här inlägget handlar om kommer från skivan Melody Of Certain Damaged Lemons. Också en helt okej skiva, men det är verkligen bara In Particular som skulle kunna platsa på den här listan. Vad är det som är så fantastiskt speciellt med den här låten då? Det är alltså inte som med de andra i toppen att det är frågan om ett superfantastiskt band och jag nödgats plocka ut en enda låt. Och det är inte heller som i fallet med andraplatsen att den lyckas "trycka på rätt knappar". Sätter jag kanske den här låten som nummer ett bara för att provocera? För att verka märkvärdig? Nej, för fan. Den här låten gjordes 2000. Jag snubblade väl över den något år senare. Den har hängt med hela 2000-talet i princip! Dykt upp på var och varannan blandskiva, alltid funnits i mp3-spelaren, etc. Och det måste ju fan betyda något!
Det kanske inte är den låt jag blir mest till mig av just idag. Men det är ändå tio år vi ska sammanfatta! En stor brist i min övriga lista (särskilt spotifylistan med bubblarna!) tycker jag är att de senaste åren är alldeles för överrepresenterade. Slängde tex in White Lies och La Roux i ren eufori, inte många veckor efter att jag överhuvudtaget upptäckt låtarna! Men nog krävs det något mer för att en låt ska hamna som nummer 1?
Det kanske inte är den mest lättillgängliga låten. Den är lång, och introt är aslångt! Men ha tålamod! Ser man låten som något slags sällskap i bakgrunden blir den hur grym som helst. Jepp! Den är ett givet sällskap i mp3-spelaren helt enkelt!
Låten det här inlägget handlar om kommer från skivan Melody Of Certain Damaged Lemons. Också en helt okej skiva, men det är verkligen bara In Particular som skulle kunna platsa på den här listan. Vad är det som är så fantastiskt speciellt med den här låten då? Det är alltså inte som med de andra i toppen att det är frågan om ett superfantastiskt band och jag nödgats plocka ut en enda låt. Och det är inte heller som i fallet med andraplatsen att den lyckas "trycka på rätt knappar". Sätter jag kanske den här låten som nummer ett bara för att provocera? För att verka märkvärdig? Nej, för fan. Den här låten gjordes 2000. Jag snubblade väl över den något år senare. Den har hängt med hela 2000-talet i princip! Dykt upp på var och varannan blandskiva, alltid funnits i mp3-spelaren, etc. Och det måste ju fan betyda något!
Det kanske inte är den låt jag blir mest till mig av just idag. Men det är ändå tio år vi ska sammanfatta! En stor brist i min övriga lista (särskilt spotifylistan med bubblarna!) tycker jag är att de senaste åren är alldeles för överrepresenterade. Slängde tex in White Lies och La Roux i ren eufori, inte många veckor efter att jag överhuvudtaget upptäckt låtarna! Men nog krävs det något mer för att en låt ska hamna som nummer 1?
Det kanske inte är den mest lättillgängliga låten. Den är lång, och introt är aslångt! Men ha tålamod! Ser man låten som något slags sällskap i bakgrunden blir den hur grym som helst. Jepp! Den är ett givet sällskap i mp3-spelaren helt enkelt!
(se klippet i ett nytt fönster)
Eftersom den här låten inte finns på Spotify så har det inte hänt så mycket med den listan, förutom att jag plockade bort lite bubblare och slängde in den här! Det är fan trist att jag inte upptäckt den låten tidigare, den kanske hade platsat på den riktiga listan?
Kort fråga nu: jag funderar på att öppna upp listan så att andra kan slänga in låtar som jag kanske har glömt! Är det en bra idé, tro? Nä, jag skiter nog i det. Är det någon låt som jag glömt som? Isåfall kanske jag slänger in den som bubblare på listan! Skriv i kommentarerna! Joppe vet redan att det lönar sig! (=
2. Belle and Sebastian – Dress Up In You
Nu kommer vi till en intressant del av listan! De senaste inläggen har handlat om band som varit så sjukt jävla bra att det varit knepigt att luska ut egentligen vilken låt som var allra bäst (Camera Obscura undantagen, där var det iofs ganska lätt). Det här inlägget (och faktiskt också nästa!) kommer handla om band som förvisso är helt ok, men på något vänster har de lyckats göra EN låt som sticker ut något enormt!
Visst, I'm A Cuckoo skulle förmodligen passa på min lista också, som bubblare om inte annat. Och det finns jättemånga andra bra låtar som dom gjort. Men dom har ju gjort jävligt mycket. Och för att inte sväva ut och ha oss så vill jag nu hålla mig till senaste skivan, The Life Pursuit. Tydligen fick dom en ny producent iom det albumet. Lästa någonstans att han inspirerades (eller led av?) synestesi. Om det skulle stämma så känns det som en jävligt tuff grej att ta till när man skapar! Funny Little Frog är väl den mest kända låten, och den skulle faktiskt också kunna platsa på den här listan, eller kanske bland bubblarna.
Skitsamma! Nu vill jag prata om låten! För det är den som är det märkvärdiga i det här sammanhanget. Jag tycker mig inte vara någon blödig person vad det gäller musik. Folk som känner min musiksmak (eller har läst inlägget om Lily Allen) vet att med fjanterier kan man komma långt om man vill få mig att digga. En större utmaning blir det ju då för en låt som "bara" är riktigt jävla vacker. Jag kan inte sätta fingret på vad det är med den här låten, men den kan definitivt sätta fingret på, och trycka på knappar hos mig som jag inte visste fanns! En sak visste jag däremot redan. Hur fantastiskt det är med enkla, anspråkslösa låtar.
För några år sedan skrev Johan Lindqvist en helt värdelös lista i Göteborgsposten. Jag har för mig att han listade tidernas 20 bästa album eller något liknande. Förutom att det var en jävligt enformig lista (den killen verkar jävligt enformig) så var majoriteten av motiveringarna i stil med "Den skivan är skitbra! För då fick jag hångla!!" Jaha? Som läsare kunde man inte bry sig mindre. Men han kanske har en halv, eller en tredjedels poäng. För det jag märkt när jag skrivit den här listan är att det är jävligt svårt att inte ta hänsyn till associationer och hur man kopplar låtar till olika sammanhang, och hur låtarna sedan blir minnesförstärkare etc. Men om en låt bara har som funktion att vara minnesförstärkare så kan den ju inte vara mycket att hänga i julgranen! Nä, Johan Lindqvist är nog fortfarande en sopa i mina ögon.
Visst, I'm A Cuckoo skulle förmodligen passa på min lista också, som bubblare om inte annat. Och det finns jättemånga andra bra låtar som dom gjort. Men dom har ju gjort jävligt mycket. Och för att inte sväva ut och ha oss så vill jag nu hålla mig till senaste skivan, The Life Pursuit. Tydligen fick dom en ny producent iom det albumet. Lästa någonstans att han inspirerades (eller led av?) synestesi. Om det skulle stämma så känns det som en jävligt tuff grej att ta till när man skapar! Funny Little Frog är väl den mest kända låten, och den skulle faktiskt också kunna platsa på den här listan, eller kanske bland bubblarna.
Skitsamma! Nu vill jag prata om låten! För det är den som är det märkvärdiga i det här sammanhanget. Jag tycker mig inte vara någon blödig person vad det gäller musik. Folk som känner min musiksmak (eller har läst inlägget om Lily Allen) vet att med fjanterier kan man komma långt om man vill få mig att digga. En större utmaning blir det ju då för en låt som "bara" är riktigt jävla vacker. Jag kan inte sätta fingret på vad det är med den här låten, men den kan definitivt sätta fingret på, och trycka på knappar hos mig som jag inte visste fanns! En sak visste jag däremot redan. Hur fantastiskt det är med enkla, anspråkslösa låtar.
För några år sedan skrev Johan Lindqvist en helt värdelös lista i Göteborgsposten. Jag har för mig att han listade tidernas 20 bästa album eller något liknande. Förutom att det var en jävligt enformig lista (den killen verkar jävligt enformig) så var majoriteten av motiveringarna i stil med "Den skivan är skitbra! För då fick jag hångla!!" Jaha? Som läsare kunde man inte bry sig mindre. Men han kanske har en halv, eller en tredjedels poäng. För det jag märkt när jag skrivit den här listan är att det är jävligt svårt att inte ta hänsyn till associationer och hur man kopplar låtar till olika sammanhang, och hur låtarna sedan blir minnesförstärkare etc. Men om en låt bara har som funktion att vara minnesförstärkare så kan den ju inte vara mycket att hänga i julgranen! Nä, Johan Lindqvist är nog fortfarande en sopa i mina ögon.
(se klippet i ett nytt fönster)
Ok. Får väl ta och tillängna dagens inlägg till min kära vän Ann, eftersom hon fyller år idag. Grattis Ann!
Spotifylistan är uppdaterad och bland bubblarna har jag toppat med lite göteborgsk dödspop för att kompensera dagens blödigheter.
Ok. Får väl ta och tillängna dagens inlägg till min kära vän Ann, eftersom hon fyller år idag. Grattis Ann!
Spotifylistan är uppdaterad och bland bubblarna har jag toppat med lite göteborgsk dödspop för att kompensera dagens blödigheter.
3. Ladytron – Destroy Everything You Touch
Hoppet från Gent, Belgien och Vive la Fête till Liverpool, England och Ladytron tycker inte jag är alltför stort! Men som sagt, man ska vara försiktig med jämförelser, och ännu mer med genrebeteckningar! På wikipedia har Ladytron bland annat fått etiketten shoegaze!! Det är fanimej humor.
Första låten med Ladytron jag hörde måste ha varit He Took Her To A Movie. Den låten gjorde mig jävligt intresserad av hela skivan 604. Förutom den låten är nog Discotraxx den bästa. Eller USA vs White Noise när dom kör den live (på skiva är den inte så spännande). Hursomhelst, en fantastisk skiva som kickade igång förväntningarna ordentligt på skiva två, Light and Magic.
Och den var fanimej ännu bättre än debutskivan! Den är verkligen såpass schysst att det blir totalt meningslöst att plocka ut vilka låtar som är bäst. Men måste jag plocka några så blir det väl Cracked LCD och Flicking Your Switch. Men som sagt, de jag plockat ut nu är snudd på framslumpade. Sjukt hög nivå på hela skivan!
Vilket gjorde att förväntningarna naturligtvis var ännu högre på Witching Hour! Men, här är det faktiskt bara två låtar som hängt kvar i mitt medvetande. Soft Power är en av dom. Trots att skivan generellt inte var lika fantastisk som de två tidigare så var den här låten ett riktigt lysande undantag! Det andra lysande undantaget är låten som det här inlägget egentligen ska handla om! Jävlar, Här är det inte soft power det handlar om! Nu kommer jag komma här med mina kopplingar igen, men bitvis när jag lyssnar på den här låten får jag associationer till en annan låt. Bitvis utmanar den här Saint Etienne om att vara en av de bästa låtarna som någonsin gjorts. Men bara bitvis. Så fort man börjar tänka på kopplingen så försvinner den.
2006 spelade Ladytron på Arvikafestivalen. Och jag måste nog säga att Ladytron gott och väl kan utmana Vive La Fête på att vara det estetiskt snyggaste bandet också. Riktigt jävla bra var dom! Och inte en blick ner på dojan! Nu är det så här jävla illa att Ladytron verkar tillhöra ett snålt jävla skivbolag så det finns inte så mycket roliga klipp på dom på tuben. Här kommer låten iallafall!
Första låten med Ladytron jag hörde måste ha varit He Took Her To A Movie. Den låten gjorde mig jävligt intresserad av hela skivan 604. Förutom den låten är nog Discotraxx den bästa. Eller USA vs White Noise när dom kör den live (på skiva är den inte så spännande). Hursomhelst, en fantastisk skiva som kickade igång förväntningarna ordentligt på skiva två, Light and Magic.
Och den var fanimej ännu bättre än debutskivan! Den är verkligen såpass schysst att det blir totalt meningslöst att plocka ut vilka låtar som är bäst. Men måste jag plocka några så blir det väl Cracked LCD och Flicking Your Switch. Men som sagt, de jag plockat ut nu är snudd på framslumpade. Sjukt hög nivå på hela skivan!
Vilket gjorde att förväntningarna naturligtvis var ännu högre på Witching Hour! Men, här är det faktiskt bara två låtar som hängt kvar i mitt medvetande. Soft Power är en av dom. Trots att skivan generellt inte var lika fantastisk som de två tidigare så var den här låten ett riktigt lysande undantag! Det andra lysande undantaget är låten som det här inlägget egentligen ska handla om! Jävlar, Här är det inte soft power det handlar om! Nu kommer jag komma här med mina kopplingar igen, men bitvis när jag lyssnar på den här låten får jag associationer till en annan låt. Bitvis utmanar den här Saint Etienne om att vara en av de bästa låtarna som någonsin gjorts. Men bara bitvis. Så fort man börjar tänka på kopplingen så försvinner den.
2006 spelade Ladytron på Arvikafestivalen. Och jag måste nog säga att Ladytron gott och väl kan utmana Vive La Fête på att vara det estetiskt snyggaste bandet också. Riktigt jävla bra var dom! Och inte en blick ner på dojan! Nu är det så här jävla illa att Ladytron verkar tillhöra ett snålt jävla skivbolag så det finns inte så mycket roliga klipp på dom på tuben. Här kommer låten iallafall!
(se klippet i ett nytt fönster)
Nä hörni! Sådär kan vi inte sluta! Jag vet att jag borde vara sparsam med att slänga in youtubeklipp här, eftersom den här bloggen blivit förbannat seg utav det. Men nu är vi ändå uppe på prispallen! Vi backar tillbaka till Light and Magic-skivan.
(se klippet i ett nytt fönster)
Spotifylistan är åter ikapp (även om den tyvärr har några hål i sig)! Jag vill passa på att tipsa om två bubblare på listan. Som sagt, jag hatar att jämföra och dra kopplingar, men man får lite vibbar av tidiga Ladytron när man lyssnar på de här. Först är det Bat For Lashes - What's A Girl To Do. Tuff låt och den skivan är väl ok, men tyvärr blev jag jävligt besviken på deras senaste skiva, Two Suns. Tycker att det gullats alldeles för mycket med den. Sedan är det Metric - Help I'm Alive, som jag hittade tack vare den här spellistan. Om du tar en närmare titt på den spellistan så är det lätt att se att den har gett mig jävligt mycket inspiration för mitt musiklyssnande 2009! Och för den här listan med, för den delen.
4. Vive la Fête – Nuit Blanche
Okej, skrev precis ett inlägg och tryckte på publicera. Och hamnade på blogg.se's startsida som ville att jag skulle logga in. Jaja, det är bara att garva åt eländet och skriva från scratch igen. Men det kommer bli ett kort och oinspirerat inlägg det här!
Och det kommer huvudsakligen handla om skivan Nuit Blanche. Dels för att den är så avsevärt mycket bättre än de andra (de andra är också bra, tro inget annat!), dels för att det på den skivan finns flera låtar som skulle passa riktigt högt upp på den här listan. Förutom titelspåret tänker jag mest på Maquillage, Noir Desir och Maladie d'un Fou (och kanske också Bang Bang!). En fanstastisk skiva helt enkelt.
December 2004 var de och spelade på Pustervik i Göteborg. Jag och syrran var där. Förbannat schysst spelning! Rent estetiskt är de nog det snyggaste bandet på den här listan.
Som sagt, sorry för ett kort inlägg, men blev lite opepp på att skriva om allt.
Och det kommer huvudsakligen handla om skivan Nuit Blanche. Dels för att den är så avsevärt mycket bättre än de andra (de andra är också bra, tro inget annat!), dels för att det på den skivan finns flera låtar som skulle passa riktigt högt upp på den här listan. Förutom titelspåret tänker jag mest på Maquillage, Noir Desir och Maladie d'un Fou (och kanske också Bang Bang!). En fanstastisk skiva helt enkelt.
December 2004 var de och spelade på Pustervik i Göteborg. Jag och syrran var där. Förbannat schysst spelning! Rent estetiskt är de nog det snyggaste bandet på den här listan.
Som sagt, sorry för ett kort inlägg, men blev lite opepp på att skriva om allt.
(se klippet i ett nytt fönster)
Eftersom den här låten inte heller finns på spotify så har det fortfarande inte hänt så mycket på den listan. Eller jo förresten! Jag tror jag slängde in en till bubblare!
Eftersom den här låten inte heller finns på spotify så har det fortfarande inte hänt så mycket på den listan. Eller jo förresten! Jag tror jag slängde in en till bubblare!
5. Camera Obscura – Lloyd I'm Ready To Be Heartbroken
Lloyd Cole ställde frågan, och jävlar vilket svar han fick!! Det är fan inte utan att man är en smula avis på Lloyd. Jag måste erkänna att jag bara har koll på skivorna Let's Get Out Of This Country och My Maudlin Career. Egentligen behöver man väl orda så mycket om Let's Get Out Of This Country, alla vet väl vilket mästerverk den är. Jag vill passa på att pusha för senaste skivan lite! Titelspåret med Haapalainens "abbapiano" skulle verkligen också kunna plats högt upp på den här listan! Sedan är Away With Murder en riktigt schysst låt.
Tillbaka till låten det handlar om. Redan 2006 begrep jag att det här är en låt som kommer hänga med i min mp3-spelare länge! Och det är den låten jag har att tacka för att jag upptäckte Camera Obscura överhuvudtaget. Att dom verkar gilla Sverige är ingen hemlighet (återigen: abbapianot!!!) och de har en hel del likheter med polarna i The Concretes. Inte minst är Tracyanne Campbell lika fantastisk att lyssna på som Victoria Bergsman.
Fan, nu gör jag det som jag tidigare gnällt på andra för att göra: dra en massa onödiga paralleller och jämförelser. Nu skiter vi i det här, nu lyssnar vi på låten!
Tillbaka till låten det handlar om. Redan 2006 begrep jag att det här är en låt som kommer hänga med i min mp3-spelare länge! Och det är den låten jag har att tacka för att jag upptäckte Camera Obscura överhuvudtaget. Att dom verkar gilla Sverige är ingen hemlighet (återigen: abbapianot!!!) och de har en hel del likheter med polarna i The Concretes. Inte minst är Tracyanne Campbell lika fantastisk att lyssna på som Victoria Bergsman.
Fan, nu gör jag det som jag tidigare gnällt på andra för att göra: dra en massa onödiga paralleller och jämförelser. Nu skiter vi i det här, nu lyssnar vi på låten!
(se klippet i ett nytt fönster)
Tyvärr har det inte hänt så mycket med Spotifylistan sedan sist, eftersom skivan saknas där.
Tyvärr har det inte hänt så mycket med Spotifylistan sedan sist, eftersom skivan saknas där.
6. Stereo Total – Nationale 7
Kära vänner! Hoppas julen varit riktigt generös mot er, det har den iallafall mot mig! Tyvärr kommer jag däremot fortsätta att vara tvungen att snåla med youtube-klippen en smula. Gör som i det förra inlägget, länkar till dom istället för att bädda in alla. Nöjer mig med att bädda in själva låten.
En grej som är knepigt med Stereo Total är att de två absolut bästa skivorna är från 1995 och 1997. Den mesta musiken har de faktiskt gjort på 90-talet. Två album från den här sidan sekelskiftet som är värda att ta upp är Musique Automatique och Do The Bambi (varför finns inte den på spotify??). Do The Bambi är lite svår att säga någonting om, jag gillar den skivan jättemycket, men det finns inte direkt några hittar att sätta fingret på.
På Musique Automatique hittar vi inte bara Nationale 7, utan också två låtar som får mig att undra om jag verkligen valt rätt Stereo Total-låt till den här listan? Varför valde jag inte Ich weiss nicht mehr genau eller Je suis une poupée istället?
Hösten 2005 var jag och min syrra och kollade på dom på Sticky Fingers. Det var en jävla märklig upplevelse. Françoise Cactus inledde jävligt trevande med att läsa innantill och ha sig, och man blev jävligt tveksam till det hela. Så här i efterhand känns det som att det var ett fulknep från deras sida, för maken till uppryckning har jag aldrig varit med om! Och så här i efterhand så minns jag det som en helt sagolikt bra spelning! Gråter en skvätt över att dom skiter i Sverige under kommande turné.
En grej som är knepigt med Stereo Total är att de två absolut bästa skivorna är från 1995 och 1997. Den mesta musiken har de faktiskt gjort på 90-talet. Två album från den här sidan sekelskiftet som är värda att ta upp är Musique Automatique och Do The Bambi (varför finns inte den på spotify??). Do The Bambi är lite svår att säga någonting om, jag gillar den skivan jättemycket, men det finns inte direkt några hittar att sätta fingret på.
På Musique Automatique hittar vi inte bara Nationale 7, utan också två låtar som får mig att undra om jag verkligen valt rätt Stereo Total-låt till den här listan? Varför valde jag inte Ich weiss nicht mehr genau eller Je suis une poupée istället?
Hösten 2005 var jag och min syrra och kollade på dom på Sticky Fingers. Det var en jävla märklig upplevelse. Françoise Cactus inledde jävligt trevande med att läsa innantill och ha sig, och man blev jävligt tveksam till det hela. Så här i efterhand känns det som att det var ett fulknep från deras sida, för maken till uppryckning har jag aldrig varit med om! Och så här i efterhand så minns jag det som en helt sagolikt bra spelning! Gråter en skvätt över att dom skiter i Sverige under kommande turné.
(se klippet i ett nytt fönster)
Måste bara avlsluta med att uppmärksamma ett spår på Do The Bambi. Hade den skivan funnits på Spotify hade jag inte tvekat att lägga till den här låten på Spotifylistan i delen där jag listar covers!
7. The Knife – Kino
River av ett inlägg till nu så slipper jag sitta och blogga på självaste julafton! Bilden föreställer det här seklets hittills bästa skiva. Eller, det kanske det inte objektivt sätt är, men ser man till affektionsvärde så är det definitivt den mest betydelsefulla skivan under 00-talet! Jag måste faktist säga att den av en ren jävla slump kommit att revolutionera mitt musiklyssnande. Och den gjorde det av en ren slump. En vacker dag 2001 drällde jag runt på egen hand i forumgallerian i Uppsala, utan att egentligen ha några ärenden. Gick in och kollade lite i skivaffären (Rocks? CD-city? Skitsamma!) och brydde mig inte alls om vad för musik de hade påslagen i affären. Natten därpå ekade låten Bird som något slags drömsoundtrack. Dagen drog jag tillbaka till forumgallerian för att fråga någon vad det var för något de hade spela dagen innan. Men, eftersom det var en ganska så enfaldig skivaffär så behövde jag inte fråga. Dom pumpade samma skiva den här dagen också, och det var bara för mig att köpa den, dra hem och köra på repeat.
Resten är historia! I och med Deep Cuts 2003 fick de den uppmärksamhet de förtjänade! Det är väl den, och särskilt låten Heartbeats som brukar hyllas när man snackar The Knife. Och för att vara en interiktigtlikabrasomförstaskivanmennästan-skiva så är den riktigt jävla bra! Den här eller den här är nog favorit för min del (sorry att jag inte bäddade in klippen, försöker vara sparsam med sånt nu då det inte bara verkar vara min dator som tar stryk av hur jävla tungrodd sidan blivit!).
Hannah med H-soundtracket... hm.. na, nu glömmer vi den tråkiga historien tycker jag! Och spanar lite på vad som kom 2006! Har ju tidigare nämnt att jag längtade jäävligt mycket efter en ny Knife-skiva då, och jag blev faktiskt inte det minsta besviken när den kom! Titelspåret har av nollnolltalet.se rankats som årtiondets tjugoandra bästa låt. För min del är nog den här eller den här favoriten (kom igen var inte lat, klicka nu! det är sevärda klipp!). Samma sommar spelade dom på Arvikafestivalen! Så här skrev jag efter den konserten:
Hela festivalens stora höjdpunkt redan innan! Blev hitteleporterad efter Cat5-konserten, så jag var väl ganska duktigt packad å det förstärkte nog en hel del av känslorna man fick under konserten. Men vilka känslor sen! Dom hade spänt upp ett stort nät framför scenen som dom i projicerade på å skymtade igenom. Å som dom såg ut sen! Dom såg ut som sandmonstrena i star wars, dom med lysande ögon. Jag blev skitskraj! Samtidigt som jag var skitskraj stod jag där å hörde helt fantastisk musik! Så när jag stod där å krämade i brallan så vet jag inte om det var av skräck eller förtjusning! Jävlar i min låda, vette fan om jag nånsin sett nå liknande!
Okej, det där kanske inte var mitt intelligentaste inlägg, men vad ska man säga! Det var en schysst konsert helt enkelt. Var och kollade på Fever Ray i våras i hopp om att få uppleva något liknande. Givetvis var det svårt att toppa det The Knife levererade på arvika, men jag kom att tänka på en grej! Jag tror att det som gör Karin Dreijer (och Olof med för den delen!) så fantastisk på scenen är ljusskyggheten! Är man ljusskygg och inte vill synas så får man hitta på andra saker för publiken att glo på, och det kändes som att det var en gemensam nämnare för både The Knifes spelning 2006 och Fever Rays spelning i våras (och faktiskt också när Karin Dreijer gästade Röyksopps spelning på Way Out West i somras!). Förresten, om ni har lite koll så har ni märkt att jag slängt in en låt med Fever Ray som bubblare på Spotifylistan.
Klippet nedan är från en av deras spelningar 2006. Vid det laget tror jag de flesta hade glömt bort Knifes första skiva. Eller jag hade tillfälligt gjort det iallafall, dessutom spelade dom nästan inga låtar från den skivan på konserten. Men helt plötsligt kom den från ingenstans! Jävlar vicken lycka!!
Resten är historia! I och med Deep Cuts 2003 fick de den uppmärksamhet de förtjänade! Det är väl den, och särskilt låten Heartbeats som brukar hyllas när man snackar The Knife. Och för att vara en interiktigtlikabrasomförstaskivanmennästan-skiva så är den riktigt jävla bra! Den här eller den här är nog favorit för min del (sorry att jag inte bäddade in klippen, försöker vara sparsam med sånt nu då det inte bara verkar vara min dator som tar stryk av hur jävla tungrodd sidan blivit!).
Hannah med H-soundtracket... hm.. na, nu glömmer vi den tråkiga historien tycker jag! Och spanar lite på vad som kom 2006! Har ju tidigare nämnt att jag längtade jäävligt mycket efter en ny Knife-skiva då, och jag blev faktiskt inte det minsta besviken när den kom! Titelspåret har av nollnolltalet.se rankats som årtiondets tjugoandra bästa låt. För min del är nog den här eller den här favoriten (kom igen var inte lat, klicka nu! det är sevärda klipp!). Samma sommar spelade dom på Arvikafestivalen! Så här skrev jag efter den konserten:
Hela festivalens stora höjdpunkt redan innan! Blev hitteleporterad efter Cat5-konserten, så jag var väl ganska duktigt packad å det förstärkte nog en hel del av känslorna man fick under konserten. Men vilka känslor sen! Dom hade spänt upp ett stort nät framför scenen som dom i projicerade på å skymtade igenom. Å som dom såg ut sen! Dom såg ut som sandmonstrena i star wars, dom med lysande ögon. Jag blev skitskraj! Samtidigt som jag var skitskraj stod jag där å hörde helt fantastisk musik! Så när jag stod där å krämade i brallan så vet jag inte om det var av skräck eller förtjusning! Jävlar i min låda, vette fan om jag nånsin sett nå liknande!
Okej, det där kanske inte var mitt intelligentaste inlägg, men vad ska man säga! Det var en schysst konsert helt enkelt. Var och kollade på Fever Ray i våras i hopp om att få uppleva något liknande. Givetvis var det svårt att toppa det The Knife levererade på arvika, men jag kom att tänka på en grej! Jag tror att det som gör Karin Dreijer (och Olof med för den delen!) så fantastisk på scenen är ljusskyggheten! Är man ljusskygg och inte vill synas så får man hitta på andra saker för publiken att glo på, och det kändes som att det var en gemensam nämnare för både The Knifes spelning 2006 och Fever Rays spelning i våras (och faktiskt också när Karin Dreijer gästade Röyksopps spelning på Way Out West i somras!). Förresten, om ni har lite koll så har ni märkt att jag slängt in en låt med Fever Ray som bubblare på Spotifylistan.
Klippet nedan är från en av deras spelningar 2006. Vid det laget tror jag de flesta hade glömt bort Knifes första skiva. Eller jag hade tillfälligt gjort det iallafall, dessutom spelade dom nästan inga låtar från den skivan på konserten. Men helt plötsligt kom den från ingenstans! Jävlar vicken lycka!!
(se klippet i ett nytt fönster)
Förresten! En sak till! Sånt här gillar jag att se! Hatten av för The Knife, Rabid Records och Karin Dreijer som skiter i grammisgalan!
8. Sofia Talvik – My James Dean
Bilden är från när Sofia Talvik promotades till Lollapalooza 2008. Även om hon kanske inte uppmärksammas så mycket medialt så är det definitivt inte svårt att ha koll på henne! Hennes hemsida är jävligt generös med grejer att lyssna och kolla på! Tror det var via hennes myspace som jag först såg den fantstiska musikvideon till My James Dean. Och det är inte ofta som jag gör så, men bara den låten gjorde att jag letade upp och köpte skivan Jonestown.
(titta på klippet i nytt fönster)
Spotifylistan ska jag också länka till! Och än en gång, sorry för att den här sidan är mer än lovligt tungrodd nu! Tror det går att ordna om man klickar på att läsa ett inlägg eller kanske en månad i taget, istället för att ladda hela långa listan med hundratals youtubeklipp. God Jul!
9. Lady Sovereign – Public Warning
Är det bara jag eller börjar sidan bli jäävligt tungrodd nu? Om du kollar på själva bloggen och inte genom nån rss-läsare eller fejan, that is. Kan vara en idé att klicka på det inlägg man vill läsa och bara ladda det istället för att försöka ladd hela topp 100-listan med alla youtube-klipp å allt. Men det är bara jag. Ni kanske sitter vid vassare datorer. Aja, det här var bara en parentes!
Officially The Biggest Midget in the game! Debutskivan Public Warning (2006)var lite utav mitt soundtrack första sommaren jag jobbade på stena. Blev barnsligt förtjust i skivan, och hennes spelning på Way Out West 2007 var verkligen den festivalens höjdpunkt! Tydligen bråkade hon en massa med Lily Allen vid den tiden, men det var inget jag brydde mig så mycket om. Till skillnad från Lily Allen så dök hon ju faktiskt upp på WoW!
Men sedan hände det nåt! Tydligen gick hon in i väggen, och stannade där fram till i somras.
Men sedan hände det nåt! Tydligen gick hon in i väggen, och stannade där fram till i somras.
Skivan Jigsaw som kom nu i somras är inte riktigt lika bra! Men den har sina poänger ändå. Man är nog orättvis mot den om man jämför den med den fantastiska debutskivan. Förresten, fan vad trött jag blir när jag läser sånt här! Som jag skrev när jag skrev om Skatan, varför dessa krystade jämförelser?? Hellre inget namedroppande alls än en krystad jämförelse! Eller, varför inte jämföra med The Streets? Ok, kollar man nedanstående klipp så kanske man med lite livlig fantasi dra paralleller till M.I.A. men hur fan kommer Lily Allen in i bilden? Rent musikaliskt alltså.
Tillbaka till debutskivan! Meningslöst att räkna upp vilka låtar som är de bästa, som sagt så tycker jag att titelspåret är bäst, sen följer några klipp med andra schyssta låtar!
Och nu till någonting helt annat
Tillbaka till debutskivan! Meningslöst att räkna upp vilka låtar som är de bästa, som sagt så tycker jag att titelspåret är bäst, sen följer några klipp med andra schyssta låtar!
Och nu till någonting helt annat
Eller inte helt och hållet, Lady Sovereign kommer vara med här också! Jag har faktiskt haft lite lösa planer på att göra en till lista, en liten topp 10-lista med 00-talets bästa covers, eftersom de inte får vara med på den här listan. Men jag orkar inte. Jag gör så här istället: Jag lägger in nio låtar allra sist på Spotifylistan. De och klippet nedan blir min topp 10-lista, utan inbördes rangordning.
Lite korta kommentarer: De här tio låtarna är jävligt godtyckligt utvalda. Paul Anka, Kanye West eller Torgny Melins skulle lika gärna kunna ha hamnat här. Men den som läst vad jag tidigare skrivit om covers vet att Maia Hirasawa, Anna Ternheim, Hellsongs, Jose Gonzalez, etc inte har så mycket att hämta på en sån här listan. Men jag är iallafall rättvis! Av samma anledning dissar jag Johnny Cash, trots att man tydligen inte får det. Föga överraskande är det väl heller att Nouvelle Vague är med.
Uppdatering: Däremot glömde jag bort den här! Fan, jag visste att det skulle bli såhär! Den här är alltså inte med på nån lista, men det är en jävligt bra cover! Kanske en av nollnolltalets bästa!
Uppdatering: Däremot glömde jag bort den här! Fan, jag visste att det skulle bli såhär! Den här är alltså inte med på nån lista, men det är en jävligt bra cover! Kanske en av nollnolltalets bästa!
10. Jenny Wilson – Like A Fading Rainbow
Bilden är från Way Out West nu i somras (ja, jag har skamlöst stulit bilden). Det var en sån konsert där man fullständigt sket i att regnet öste ner över en, för man var så jävla fascinerad av vad som hände på scenen!
Jag har ju redan skrivit om First Floor Power (plats 20 på listan). Sedan dök hon upp och gästade i en låt på The Knifes skiva Deep Cuts. Och nånstans där strax efter fick hon för sig att släppa sin debutskiva Love And Youth. Vad finns att säga om den? Let My Shoes Lead Me Forward är inte bara en grym låt, den har en snygg video också!
Jag har ju redan skrivit om First Floor Power (plats 20 på listan). Sedan dök hon upp och gästade i en låt på The Knifes skiva Deep Cuts. Och nånstans där strax efter fick hon för sig att släppa sin debutskiva Love And Youth. Vad finns att säga om den? Let My Shoes Lead Me Forward är inte bara en grym låt, den har en snygg video också!
Och i våras kom hennes andra skiva Hardships!, som i mitt tycke är en smula mer svårtillgänglig än den första skivan. Men, det är en grej överlag med Jenny Wilson som är så förbannat schysst! Och det är de låtar som lixom är raka och svängiga på samma gång. Let My Shoes Lead Me Forward känns en smula så. Men lyssna på Like A Fading Rainbow så förstår ni jag menar!
Jag vet inte mer vad jag ska säga om den här låten, jag är mållös. Men tyvärr är skivan lite ojämn. Men det finns en del andra låtar som är schyssta! Pass Me The Salt är en av dom, och på hennes myspace finns det lite roliga remixer av den. Front Of House RMX är nog den som är mest lyckad tycker jag. Till sist måste jag säga att det är en jävla skandal att Jenny Wilson bara är nominerad i en kategori i P3 guld-galan! Skitgala.
Spotifylistan är uppdaterad, och bubblarna har fått tillskott av lite tysk gullpop!
Spotifylistan är uppdaterad, och bubblarna har fått tillskott av lite tysk gullpop!
Plats 11-13
11. Vit Päls – Enda Stället
Låt oss blunda en sekund och drömma oss tillbaka till Lidhult 2008.
Aaahhh. Sådärja! Men det var ju redan ett drygt år innan som jag fick reda på det här bandets storhet då Joppe våren 2007 (tror jag det var) skulle husera dom när de skulle spela på V-dala nation. Vet inte varför just Enda Stället kommit att bli favoritlåten, men om jag skulle sortera den här listan efter vilka som fick en gladast så skulle den lätt hamna på nummer 1!
Men, dom har ju gjort en hel del andra schyssta låtar också! In på deras myspace och lyssna vetja (När solen går ner, Amanda och Turning Torso är mina favoriter där)! När jag letade runt lite på tuben hittade jag lite schyssta klipp! Odysseus och Wu Tang Clan är också två riktigt schyssta låtar:
Men, dom har ju gjort en hel del andra schyssta låtar också! In på deras myspace och lyssna vetja (När solen går ner, Amanda och Turning Torso är mina favoriter där)! När jag letade runt lite på tuben hittade jag lite schyssta klipp! Odysseus och Wu Tang Clan är också två riktigt schyssta låtar:
Men, när man står i publiken och vrålar efter extranummer då är det den här som gäller:
En grej som är jävligt tråkigt är att det är väldigt sällan man får tillfälle att se dom live! Dom spelade i Göteborg för ett drygt år sedan, men jag skulle verkligen vilja ha hit dom mer! Eller så får jag väl gå och bli Malmöbo. Förresten, en sak till: påminner om att även om varken Klas eller Silent Man finns på spotifylistan så är de med som bubblare!
12. Stina Nordenstam – Parliament Square (Knife remix)
Jag har tidigare hintat om att det kommer komma en skandal på den här listan, och nu kommer den! Jag har ju satt upp att en artist bara kan förekomma en gång, och nu känns det lite som jag är och tallar på den gränsen igen! Plus att jag har sagt att inga covers får förekomma, men remixer har jag tydligen tillåtit! Vad är logiken i det egentligen! Skitsamma, regler kan ibland vara till för att brytas. Nu till själva skandalen! Så här låter Stina Nordenstam:
Låtarna är från den utmärkta skivan The World Is Saved från 2004. Get On With Your Life och Winter Killing skulle absolut platsa på den här listan (kanske inte så här högt upp), Parliament Square slängde jag mest upp så ni får höra hur orginalet låter. Men! Trots att Stina Nordenstam alltså är värd en plats så får hon representeras av en låt som låter så här:
Det känns lite wierd måste jag erkänna! Det här låter ju inte alls som Stina Nordenstam! Så, nu med den offentliga ursäkten så kan vi koncentrera oss på The Knife-remixen av låten. 2005 kom den vill jag minnas! Eller, jag minns inte alls, jag googlade, fick upp 2005 och det verkar rimligt. Däremot minns jag på riktigt att det var vid en tid då abstinensen efter en ny Knife-skiva var jävligt stor! Hannah med H-soundtracket lämnade ju jävligt mycket över att önska, man visste att de kunde bättre och att en ny skiva var på G. Och visst känns det mer som en The Knife-låt än en Stina Nordenstam-låt. Aja, låt oss inte sätta etiketter på saker! Låt oss konstatera att det är en fantastisk låt bara!
13. M.I.A. – Jimmy
Ser att M.I.A.s skiva Kala fortfarande ligger länkad till vänster på den här bloggen som något slags skivtips. Det kan den gott få göra, trots att den legat där i över två år. Satte den också som nummer 1 över 2007 års bästa skivor, och det kan jag stå för fortfarande! Däremot såg jag precis att jag i det inlägget tyckte jag att den bästa låten på skivan var den här:
Jag har ingen aning om varför jag ändrat mig faktiskt! Som sagt, låtarna går ju verkligen inte att jämföra. Båda är fantastiska och jag var tvungen att välja en. När jag plitade ihop den här listan tidigare i höstas så blev det ändå Jimmy som drog längsta stråt. Bucky Done Gun från skivan Arular är ju också en låt som absolut är värd att vara med på topp 100-listan!
Kanske tänkte jag att det är för lite bollywood-disco på listan, vad vet jag!
Det har blitt mycket Bollywood på sistånde för min del, då jag med min kära kör passade på att riva av en fest på det temat. När jag satt och letade inspiration till den festen kom jag att tänka på Molin Rouge! Där finns ju faktiskt en låt som om inte annat borde platsa på bubblarlistan! Ni får ursäkta italienskan och det faktum att låten kickar igång först vid 0:56.
Och nu har en tanke slagit mig: Jag har ju inte ägnat filmmusik särskilt många tankar alls i den här listan! Är det någon mer filmmusikslåt som jag har glömt?
Det har blitt mycket Bollywood på sistånde för min del, då jag med min kära kör passade på att riva av en fest på det temat. När jag satt och letade inspiration till den festen kom jag att tänka på Molin Rouge! Där finns ju faktiskt en låt som om inte annat borde platsa på bubblarlistan! Ni får ursäkta italienskan och det faktum att låten kickar igång först vid 0:56.
Och nu har en tanke slagit mig: Jag har ju inte ägnat filmmusik särskilt många tankar alls i den här listan! Är det någon mer filmmusikslåt som jag har glömt?
Årtiondets bästa låtar, plats 14-16
Jävlar, nu har det dröjt sådär länge igen! Måste komma ikapp! River av tre låtar nu, och förhoppningsvis tre låtar till senare ikväll. Och som sagt, syns det inga klipp i det här inlägget, klicka på "view original post" eller liknande.
14. The Concretes – Song For The Songs
Har tidigare varit inne på att nog fan är det något speciellt med Victoria Bergsman! Och nog fan märktes det när jag såg dom live på Kalmar nation våren 2007. Det var precis efter att de släppt skivan Hey Trouble, som jag faktiskt inte alls brytt mig om att lyssna in mig på. Anledningen till det är nog just den spelningen på Kalmar. Victoria Bergsman hade hoppat av, och för att visa att de minsann klarade sig utan henne så spelade dom bara låtar från senaste skivan. Det var en så jävla tråkig spelning! Publiken ville ju ha musik från flera skivor och efter en jävla massa hets så rev dom motvilligt av Song For The Songs som extranummer. Naturligtvis blev jag skitglad över det, men samtidigt var det jävligt smärtsamt att se att dom knappt ville ta i den låten med tång längre!
Gissar att The Concretes kom till de flestas kännedom genom debutfullängdaren från 2003 och den här låten:
Bästa skivan tycker jag nog ändå är In Colour, där Song For The Songs blir som en fantastisk liten final på det hela. Nu är det så här jävla tråkigt att enda klippet med den här låten som jag kan hitta är från 2007, alltså efter att Victoria Bergsman försvunnit ur bilden. Istället blir det en annan låt från den skivan, On The Radio, det är också en jävligt schysst låt!
Just ja, en sak till! När jag skrev om Taken By Trees tidigare så skrev jag att jag inte hunnit lyssna på senaste skivan än. Passade på att ha den skivan som soundtrack när jag skrev senaste hemtentan, och den passade perfekt!
15. Lily Allen – Alfie
Ja, jag är en sucker för plojig cirkusmusik, jag erkänner! Går igång på det mesta som är catchy, till och med Klaus Wunderlich slinker igenom! Kan faktiskt inte säga vilken av Lily Allens skivor som är bäst, tycker båda är riktigt schyssta! Visst har de fler kvaliteter än bara att vara catchy, men det är ingen slump att det är just Fuck You och Not Fair som är favoriterna på den senaste skivan. Nu är det så jävla illa att snål-EMI har inaktiverat inbäddning av videon till Alfie. Får bli en liten karaokevesion och ett gapigt liveklipp istället.
I somras så slangade jag över en satans massa musik från diverse mp3-bloggar etc in i min telefon så att jag skulle klara av sommarjobbet, med hyttstädande och allt vad det innebär. Helt plötsligt dök den här låten upp! Helt fantastiskt att upptäcka ny musik genom att bara lyssna på sin egen mp3-spelare och så dyker det upp låtar som man inte hade nån aning om att man fört över! Jag var naturligtvis tvungen att leta upp var jag hade hittat låten och hamnade på den riktigt vassa bloggen Swedesplease.
Swedesplease verkar lyriska, men fan vad tröttsamt det är med Hajen-jämförelserna! Och Regina Spektor. Så fort det dyker upp en kvinnlig singer songwriter så dyker Regina Spektor upp. Alltså, jag gillar ju Hajen! Hon är värd all cred hon kan få! Men jag tycker fanimej det är tråkigt att de måste jämföras, som om det bara fanns plats för en av dom!
Hursomhelst! This Just In: Sidan som gör att man blir lite extra glad över att bo i Göteborg, The Tram Sessions, publicerade precis den här låten på sin sida! Och jag har ett nytt favoritklipp!
Så! Då var det bara länken till Spotifylistan kvar!
Plats 17-19
Kära vänner! Det blir ett kort inlägg idag! Mitt internet har funkat under all kritik senaste veckan. Imorrn är det jag som ringer till 3 och hotar att skicka Sverker Olofsson på dom! Seriöst, det går fortare att surfa på min glocalnetmobil än på min dator just nu! Skit-3!
17. Hanna Hirsch – En andra chans
Ett band från Stockholm som den vakna bloggen Sweadspleas tydligen redan fått upp ögonen för 2006! Själv upptäckte jag dom när samma blogg i slutet av 2008 flaggade för skivan Tala Svart. Trots att det var ganska exakt ett år sedan så är jag fortfarande nyförälskad i skivan, det här är faktiskt den senaste skiva jag köpte på riktigt! Kändes självklart att klicka raka vägen till Diskret Förlag och beställa den på en gång! Pop eller Punk? Blondie eller Discharge? Don't Know, Don't Care!
18. Röyksopp – What Else Is There?
Gissar att det är det här som är de flestas första intryck av Röyksopp:
Visst är den schysst! Skön låt som säkert använts som bakgrundsmusik och soundtrack i tusen sammanhang, och vilken schysst video! En riktig tandläkarbildsvideo! Sånt gillar jag! I år kom deras senaste skiva Junior, och den första glimt av skivan man fick se var det här:
Vafan!! Skön video iofs, och en behaglig låt som funkar utmärkt som bakgrundsmusik. Kan dom inget annat eller? Jodå! De hade ju en massa schyssta samarbeten på senaste skivan, klart man blir lite extra lättflirtad när tex Karin Dreijer är med! Tricky Tricky är nog min favorit på den här skivan. Och appropå Karin Dreijer: har vi inte glömt någonting nu? Jo! 2005 så släppte dom ju en skiva också! Har inga speciella minnen av den, men vill minnas att den kom medan man var frustrerad och väntade på att The Knife skulle släppa nytt.
Kanske inte lika catchy som Tricky Tricky eller This Must Be It, men nog är den förbannat schysst! Däremot känner jag mig en smula orättvis mot Röyksopp, men det kommer inte bli första gången i den här listan som jag hyllar Karin Dreijer på andra bra artisters bekostnad! Och det är ju faktiskt Röyksopp som ska ha cred för den här låten. Och dom var jävligt bra på senaste Way Out West.
19. Fischerspooner – Megacolon
Dags att bli lite electroclash-nostalgisk igen! #1, eller Best Album Ever som den också kallas, är kan väl inte riktigt mäta sig med Felix Da Housecats bästa. Anledningen till att jag jämför de två är att jag pumpade båda skivorna flitigt ganska så samtidigt. Tyvärr hittar jag inget med Megacolon på Youtube, men jag kan säga att förutom Megacolon och Natural Disaster är den här låten ganska schysst:
Skivan Odessey har jag inte riktigt gett någon chans, så den kan jag inte uttala mig så mycket om! Men skitsamma, nu var det ju Megacolon vi skulle prata om! Den finns som bonusspår på #1-skivan och är helt klart en av de bästa electroclashlåtar jag hört! Att ha den i lurarna när man cyklar och håller på att slå ihjäl sig i trafiken rekomenderas! Vill du lyssna på den så kan jag berätta att jag upptaderat min topplista på Spotify, samt slängt in lite fler bubblare (börjar gå inflation i bubblarna snart!).
Plats 20-22
Det blir substitut-tema på det här inlägget! Eller iaf på de två första platserna så hittade jag inga vettiga youtube-klipp, men eftersom de gjort en massa andra bra låtar så tar jag med lite annat istället! Gemensamt för alla tre i det här inlägget är att de har många låtar som gott och väl skulle kunna platsa på listan. Och att alla tre låtarna finns inlagda i Spotifylistan.
20. First Floor Power – Love Will Come Knocking
För mig är First Floor Power främst skivorna There Is Hope och Nerves. Vilken tur att jag blev motbevisad förra året strax efter att de släppt sin senaste skiva och jag såg dom på Pustervik! Jag vet inte hur jag tänkte, jag var väl inställd på att folk gått vidare och gjort sitt. Jenny Wilson kommer jag ha anledning till att åtekomma till i listan och Karl-Jonas Winqvist pysslade med sitt Blood Music. Uppenbarligen kom deras come back som en överraskning för de flesta:
Eftersom jag är trög och nostalgisk och gammalmodig har jag inte lyckats sluka den senaste skivan med hull och hår (den finns dessutom inte på spotify!), jag vet inte varför egentligen! Jag gillade ju det jag hörde på Pustervik! Kanske jag överskattat Jenny Wilsons betydelse i bandet? Låten de gjorde come back med, The Jacket tycker jag låter som en typisk ffp-låt. Fast den var bättre live än såhär:
Känns ju fånigt att jämföra gammalt och nytt, men blev ändå sugen på att slänga upp en låt från allra första början. Inte mycket att snacka om, nog fan är det samma band alltid!
Fan nu måste jag nog slänga upp en låt från There Is Hope och en från Nerves också! Inte för att försöka analysera eller nåt, utan bara för att det är så schyssta låtar! Sen tycker jag du ska gå in på Spotify och lyssna på Love Will Come Knocking och Heather!
21. David & The Citizens – Song Against Life
Läser på Wikipedia att det finns en naturlig övergång mellan förra bandet och detta! Ser man på, man lär sig nåt nytt varje dag! Jag måste erkänna att jag har jävligt dålig koll på det här bandet. För mig är dom mest en massa schyssta låtar och ett vagt minne från någon Emmabodafestival för typ tusen år sen. Numera finns inte David & The Citizens längre, men David Fridlund verkar iallafall fortfarande hålla på! Kul! Det kanske man ska kolla upp någon gång.
Hursomhelst! Svensk pop kan fan inte bli mycket bättre än så här! Nu återstår bara att rada upp lite schyssta klipp som inte är Song Against Life och sedan uppmana er till att lyssna igenom For All Happy Endings och Until The Sadness Is Gone. STOP! är en jävligt schysst låt också.
22. The Strokes – Barely Legal
Här har jag lite mer att ta på vad det gäller mina motiveringar! Plus att det finns flera Youtube-klipp med låten! Här finns det också risk att jag är onödigt nostalgisk. Blev så vansinnigt frälst i Is This It-skivan när den kom, så det blev nästan automatiskt att man blev besviken när uppföljarna kom. Men jag har bättrat mig! Folk som är uppmärksamma på min Spotifylista har förhoppningsvis märkt att jag slängt in Julian Casablancas bland bubblarna! Verkar jävligt lovande! Tror faktiskt inte det är någon av låtarna på Is This It som inte skulle kunna platsa på den här listan! Men av någon anledning har Barely Legal naglat sig fast lite extra.
Nollnolltalets bästa låtar, plats 23-25
För att öka publiceringstakten så river jag bara av tre platser åt gången nu! Det leder förhoppningsvis till att jag inte tycker att varje inlägg blir förjävla jobbigt att skriva, och att jag får ork att riva av snudd på ett inlägg om dagen! Vilket är nödvändigt om den här listan ska bli klar på den här sidan årsskiftet.
23. Felix Da Housecat – Silver Screen
Här måste jag läsa på lite. En house- och electroclash-DJ från Chicago, och om jag fattat saken rätt så verkar han ha betytt en hel del för den elektroniska musiken det här decenniet. Det behöver man inte plugga sig till, det räcker med att kolla på vilken samlingsskiva som helst. Skivan Kittenz and Thee Glitz kommer jag nog ha med på topplistan över nollnolltalets bästa skivor, om jag får för mig att göra en sån. När man kollar på andra topplistor så verkar Ready 2 Wear vara favoritlåten. Den är iofs bra den med, men den är inte alls lika fascinerande som Silver Screen!
Vad är det som är så märkvärdigt med den då? För det första så fungerar den som en utmärkt reklam för hela Kittens and Thee Glitz-skivan, för det andra så finns det så sjukt många olika versioner av låten! Att så många andra DJ:s etc valt att lägga vantarna på den här låten är ett gott betyg tycker jag. Ska riva av några exempel på varianter av låten, men först lyssnar vi på orginalet. Tyvärr har den fantastiska musikvideon försvunnit från Youtube så vi får nöja oss med det här klippet:
Och här kommer lite remixer, bl a av 2 Many DJ's:
Innan vi går vidare så vill jag presentera en bubblare också! Det är Felix Da Houscats remix av Tok Tok vs. Soffy O - Missy Queens Gonna Die från skivan Excursions. Har inte hundraprocentiga uppgifter på det, men orginallåten verkar komma från år 2000 och är värdig bubblare även utan inblandning från Felix:
24. Frida Hyvönen – Dirty Dancing
Finns väl inte så mycket att skriva om den här låten. Gissningsvis en av 2008 års mest hyllade låtar, och jag har verkligen inga invändningar. Ytterligare en av få låtar där man faktiskt börjar lyssna på texten. Shit, hade jag varit Jimmy Sotare och hört den här låten hade jag nog inte varit mig själv på många månader efter det! Men som sagt, man behöver inte vara Jimmy Sotare för att få rysningar av låten.
25. Florence Valentin – Pokerkväll i Vårby Gård
En grupp som man uppskattade redan när de kom med Allt dom bygger upp ska vi meja ner. Men inte mycket mer än så. Låter väldigt mycket göteborgspop över den skivan, och det menar jag inte som en komplimang. Men vilket skutt dom gjorde till andra skivan!! Det är sällan man tänker att en grupps andra skiva är den bästa, men här har vi ett lysande exempel (det enda andra exemplet jag kan komma på är Spice Girls - Spiceworld)!
Det som diskuteras flitigast med Pokerkväll i Vårby Gård är väl vilken eller vilka Clash-låtar som Love Antell stulit ifrån. En del nämner I Fought The Law, andra nämner Jimmy Jazz. För mig är det skitsamma, det är resultatet som räknas.
En liten bonus: Love Antell spelar på spårvagnen! Taget från den utmärkta sidan The Tram Sessions.
Okej! Uppdaterar Spotifylistan lite snabbt, sen ska jag presentera en till bubblare! Tog med Love-klippet från Tram Sessions för att flagga lite för en annan artist som jag hittade där! Maja Gödicke heter hon. Hennes klipp på Tram Sessions tycker jag fortfarande är ett av de bästa. Klickade på en länk till en blogg för att kolla vad hon hade gjort mer och hittade bl a Silencio som mp3-fil! Lycka! Tyvärr verkar den bloggen borttagen nu, och jag vet inget annat sätt att presentera Silencio än klippet från just The Tram Sessions. Och vad händer? Klippet borttaget på Artistens begäran! Fan! Varför vill hon radera bort sig själv från internet?? Det här är alldeles för bra för att slängas!
